Du verkar befinna dig i .

Gå till din Scania marknadsplats för mer information.

Allt du behöver veta om elektrifiering, direkt i din inkorg.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.

Till anmälan

Elbilsfrälst

I Scanias ellastbil

7 december 2023

Oftast är det miljönyttan som tas upp som främsta argument när fördelarna med elektriska lastbilar ska listas. Men för Arla-chauffören Jonny Rönnåker är det mycket mer konkret än så: "Jag älskar att köra ellastbil! Det är mycket roligare att komma till jobbet nu. Det känns som en nystart, säger han." 

Jonny Rönnåker har kört lastbil i över ett kvarts sekel och han har aldrig trivts så bra i yrket som nu när han kör eldrivet. Men för flera av kollegorna är det inte lika självklart.

– De pratar om att man inte vet hur långt batterierna räcker, tänk om man blir stående för att strömmen tar slut. Men jag säger bara: sluta oroa dig, man måste våga prova! Jag ser bara fördelar; både miljömässigt och för mig som chaufför. 

 

Räckvidden är inget som Jonny oroar sig över. Istället tycker han att det är roligt att tävla mot sig själv för att se hur låg förbrukning han kan komma ner i. När han kopplar ur laddkabeln för att köra ut på morgonpasset 5:15 visar bilen en räckvidd på cirka 21–22 mil. Hans rundor är mellan tio och tolv mil, så när han kommer tillbaka till Kallhällsmejeriet har han oftast knappt halva laddningen kvar. Då räcker det med en kortare tilläggsladdning för att chauffören som kör kvällsrundan ska hinna runt. Men vid sämre körförhållanden får man räkna med att bilen drar mer säger Jonny:

– Är det mycket snö och slask kan den dra mellan 10–20 procent mer så man bör ha lite marginal när man ger sig ut. 

Trots att han trivdes med jobbet redan innan beskriver han det som en nystart när han började köra Scanias helelektriska lastbil. 

– Jag testade den första gången när den just hade kommit till Arla förra året. Jag fick köra runt inne på gården och kände direkt ”wow, vilket drag! Den här vill jag köra”. Sen hamnade den på mitt distrikt och jag har kört den i drygt ett år.

 

Förutom två år som chaufför på ett privat åkeri har han en obruten karriär som chaufför åt Arla sedan 1987.

– Jag började på Enskedemejeriet. Sedan var jag stationerad på Arlas terminal i Årsta Partihallar fram till 2016 och därefter på Kallhällsmejeriet. Under en period körde jag mellantransport mellan Kallhäll och Enskede och då körde jag bil och släp, men nu kör jag bara singelbil, säger Jonny. 

 

Tjusningen med chaufförsyrket är friheten säger han:

– Jag ska inte sitta på ett kontor, det skulle vara om ryggen kraschar och jag inte orkar dra mjölkburarna. Det är underbart att vara ute och träffa kunderna och göra dem nöjda. Det är klart att det kan vara stressigt ibland om det kör ihop sig, men jag har så många år i yrket att jag inte hetsar upp mig. 

Det finns många skillnader mellan att köra ellastbil och motsvarande bil med förbränningsmotor tycker Jonny:

– För mig är känslan obeskrivlig, det är underbart att sitta i elbilen. Den går mjukt och bra, du kommer iväg ordentligt från stillastående. Och tystnaden. Du slipper brummet och vibrationerna under dig som stör, du kan ha radion på normalvolym. När du kommer in i ett parkeringshus och ska lossa kan du ha bilen på och faktiskt höra vad kunden säger. Och du slipper stå i avgaserna och jobba. 

 

Under tiden som ellastbilschaufför har han samlat på sig en hel del erfarenheter, ibland den hårda vägen. En sak som man kanske inte tänker på är att det är två olika elsystem i bilen:

– Du måste ha bilen på tändningsläge för att kunna köra den övriga elektroniken, typ nivåreglering i skåpet och kylaggregatet. Men startbatteriet i en ellastbil drar slut mycket snabbare än i en fossildriven bil, så om lastningen drar ut på tiden måste du antingen stänga av bilen helt eller sätta den i körklart läge (motsvarande tomgång på en fossildriven bil, reds. anm.).  

 

Att ellastbilen är tyst är inte alltid en fördel. Eller rättare sagt; det kräver att föraren är mer uppmärksam på ovana medtrafikanter. Jonny berättar om ett tillfälle när en bil stod i vägen för en utfart och föraren i bilen märkte inte att en stor lastbil närmade sig.

– Jag fick tuta och han hoppade till för att han inte hade hört mig. Folk hör inte bilen utan kliver rakt ut i gatan utan att titta upp från telefonerna. Kommer du med en fossildriven bil lyfter folk blicken i alla fall, säger han. 

 

I sommar har Jonny verkligen fått sitt lystmäte vad gäller elkörning. Han erbjöd sig nämligen att jobba hela distriktets vanliga semesterperiod med villkoret att han bara skulle få köra ellastbilen. 

– De har ju svårt med bemanningen så det var inga problem. Jag får köra nu när det är lugnt och så tar jag semester i höst när det är mer stressigt. Det blir perfekt!