Paparazzis och hemlig utveckling
Scania historia och nostalgi
9 januari 2024
Nuförtiden kallas det till pressmöte när en körfärdig prototyp prövas hos åkeriet. Men så var det inte förr i tiden. När nya fordon togs fram skedde det under stort hemlighetsmakeri fram till lanseringen. Här lyfter vi fram några intressanta projekt genom åren.
Förut skedde mycket av fordonsutvecklingen under hemlighet och hysch-hysch. Tidiga prototyper kördes under mörka nätter och fältbilar som placerats ut hos utvalda åkerier maskerades fram till lanseringsdatum.
Numera kallas det till pressmöte när en körfärdig prototyp prövas hos en kund. Tillverkarna basunerar gärna ut att man vill stå i framkant av utvecklingen. Självklart är det elfordon och fordon med alternativa bränslen som sätter agendan idag.
Nej, nya lastbilar har inte bevakats på samma sätt av papparazi-fotografer som på personbilssidan. Värdet har inte varit lika stort även om det funnits ett intresse att få titta närmare ”under kjolarna”. Det är först när en ny hytt eller en ny generations facelift ska införas som någon form av maskering behövs. Gäller det en ny motor handlar det bara om en ”dekaltrimning”, efter introduktionen skiftas bara typskylten med ny beteckning.
I regel fick ett antal utvalda förare fältprovsbilar något år innan lanseringen. Uppgifter om laster, körvägar, bränsle-förbrukning och väderförhållanden skulle kontinuerligt rapporteras till Scania. Ibland handlade det om utlånade bilar som efter avslutade prov togs tillbaka och kanske skrotades då de inte kunde släppas ut på marknaden. I många fall var det bilar som anpassats till kundens uppdrag som sedan togs över för att användas under sin normala livslängd.
Naturligtvis användes Scanias egen instängslade provbana, vilken invigdes i mitten av 60-talet, för det flesta utprovningar. När exempelvis 2-serien slutfördes gjordes de flesta körningar på Scanias egen provbana. Testverksamheter i både nordliga och sydliga länder är numera omfattande.
Det kompletterades med några lätt maskerade provbilar i vinterklimat uppe i Norrland. Men provbanan kunde inte ersätta körningar under verkliga förhållanden, särskilt när det gällde olika klimatförhållanden. Behovet av vinter- och sommartester har sedan dess ökat då bilarna har fått allt mer tekniskt avancerade system.
Än mer fältarbete blev det inför 4-seriens införande i början av 90-talet. Helt ny hytt och chassi samt en helt ny drivlina togs fram. Ett par år innan introduktionen stod helt specialbyggda fordon färdiga för att bland annat sättas i trafik även hos kunder. Förarna hade stränga order att inte parkera hur som helst längst vägen och dörrarna skulle alltid vara låsta och obehöriga hållas på avstånd. Hände något allvarligt med bilen var det direktkontakt med fabriken för hembogsering. Inte ens de auktoriserade Scaniaverkstäderna fick ta hand om fordonen.
Under slutet av 80-talet gjorde elektroniken sitt intåg i fordonen och det banade väg även för den praktiska utprovningen. I första skedet kunde teknikerna med en laptop koppla upp sig till fordonen ute på fält. Ganska snart kom nästa revolution, fjärrdiagnosen. Via GSM-nät och satellit kunde bilen kopplas upp i realtid och fordonsdata laddas ned för analys hemma på labbet i Södertälje.
Med kraftfulla datorer blev det till och med möjligt att på distans kunna styra fordonets olika parametrar, exempelvis olika växlingsprogram för Opticruise under olika vägförhållanden. Genom fältarbetet kunde så småningom tjänsten Scania Fjärrdiagnos erbjudas kunderna på bilar utrustade med Scania Communicator efter år 2012. Tjänsten gör bland annat att verkstaden diagnostiserar på distans och får en uppfattning om fordonets status innan översyn.
För snart ett decennium sedan började det rulla provbil till Next Generation, den största förnyelse som introducerats vid samma tillfälle i Scanias historia. En utmaning i ordets rätta bemärkelse och samtidigt hade utprovarna erfarenheter som aldrig förr. Fältprov hos kunderna skedde i vissa fall under lång tid, sträckor på 60 000 mil uppnåddes. Förarna var kontinuerligt i kontakt med teknikerna vilket var av största betydelse då det i Next Generation bland annat handlade om subjektiva bedömningar av en helt ny hytt och inredning.
Fältprov med förseriebilar är de sista möjligheterna att göra ändringar innan monteringsbandet startar. Sekretesskraven var om möjligt ännu större nu, på större åkerier släpptes bara ett par utvalda förare in i hytten. Exempelvis ingick även möjligheter att täcka över fordonet om en olycka skulle hända.
Numera är anledningen till maskeringar och hemlighetsmakeri inte enbart att hålla spänningen uppe fram till pressvisningen. Det handlar även om att undvika kopiering av design och delar innan processen för form- och patentskydd har gått igenom.
Med facit i hand lyckades Scania väl med Next Generation som presenterades 2016. Bilarna blev väl mottagna och kunderna upplevde de olika modellerna som väl beprövade och barnsjukdomar lyste i stort sett med sin frånvaro.
Idag vill vi stå i framkant, testa på marknaden och till och med bygga marknaden. När det gäller ellastbilar börjar vi köra med kunden ett par år innan de kan säljas. Vi kan inte heller göra allt själva, infrastrukturen kan ta lång tid att bygga upp, menar Tony Sandberg som är ansvarig för Pilot Partner på Scania. Det handlar om tilltro och efterfrågan. I tilltron måste det finnas kunder som vågar och har logistikupplägg som fungerar. Både slutkunder och åkare har en tillit till varandra och jobbar ihop. Och hela omställningen måste gå fort, det är i sista ändan klimatmålen som sätter schemat.
