Du verkar befinna dig i .
Gå till din Scania marknadsplats för mer information.
Sverige
Försäljningsregion
Produktionsenheter

Scania BRT - Tänk spår, kör buss

BRT är Scanias bussystem med hög medelhastighet, turtäthet, komfort och attraktivitet. Helhetsplaneringen möjliggör att önskade egenskaper kan byggas in i systemet på ett helt annat sätt är vad som är möjligt med traditionell busstrafik. Samtidigt kvarstår bussens största fördel – flexibiliteten.

Scania BRT-Bussar

Läs mer om Scanias BRT-bussar här nedan.

Fler bussar ger mindre trafik
Alla vinnare med Malmö-expressen
Snabbare och billigare med buss
Kollektiv båge för Stockholm

Fler Scania BRT-bussar ger mindre trafik

Scanias BRT, Bus Rapid Transit, ska göra kollektivtrafiken mer attraktiv och miljön bättre i flera svenska städer.

Bilköerna blir allt längre och trafiken går allt långsammare. Så ser det ut i alla större städer över hela världen. Sedan 1950-talet har bilen styrt hur den moderna stadens infrastruktur byggts upp. På flera håll har trafiksituationen fullständigt kollapsat.

– Vad som behövs för att ändra på detta är kunskap, insikt och mod att våga utmana gamla sanningar, säger Stenerik Ringqvist, rådgivare inom kollektivtrafikfrågor med 40 års erfarenhet av kollektivtrafik, med uppdrag i Sverige, Chile, Sydafrika, Indien och Belgien.

Fler behöver ställa bilen och åka kollektivt istället för att få en attraktiv stadsmiljö utan igenkorkade stadsgator. Stenerik Ringqvist menar att förändringens vindar nu börjat blåsa.

– Jag ser en förskjutning i synen på stadstrafik i framför allt de större europeiska städerna. Här tar man medvetna steg, och ser till att kollektivtrafiken tar sig fram på ett bra sätt. Paris har till exempel gjort mycket för att förbättra förutsättningarna för bussar, vilket var otänkbart för 25 år sen.
BRT, Bus Rapid Transit, är en del av lösningen till en attraktivare kollektivtrafik. Raka linjesträckningar, egna körfält, hög turtäthet, prioritet vid trafiksignaler och tydlig identitet är primära delar i en fullödig BRT-lösning. Mer i detalj om vad det innebär finns beskrivet i de riktlinjer som finns framtagna av X2AB, Sveriges Bussföretag, Energimyndigheten och Trafikverket.

I Sverige finns än så länge ganska få BRT-system i drift, men de lär snart bli fler. Regeringen stödjer nämligen med särskilda stadsmiljöpengar på totalt två miljarder kronor den här typen av satsningar inom kollektivtrafiken.
Åtgärderna ska leda till fler energieffektiva lösningar med låga utsläpp av växthusgaser och ska bidra till mer hållbara stadsmiljöer. Pengarna ska fördelas av Trafikverket 2015−2018 och de första 540 miljonerna delas av sju städer: Luleå, Östersund, Gävle, Karlstad, Linköping, Helsingborg och Lund. Utöver det statliga stödet ska städerna skjuta till lika mycket själva.

Flera av städerna ska investera i BRT-inspirerade satsningar. Karlstad, med 89 000 kommuninvånare, investerar 140 miljoner kronor i det så kallade Karlstadstråket.

– Karlstads lösning är fullt realistisk och mycket bra. Det visar också att en BRT-lösning kan löna sig också i mindre städer, säger Stenerik Ringqvist.

 

Alla vinnare med Malmöexpressen

Malmöexpressen är den mest utvecklade BRT-inspirerade lösningen i Sverige.

I Malmö hade Skånetrafiken akuta problem med kapaciteten och kvaliteten på busslinjen från tätbefolkade Rosengård in mot centrum. Miljön var också dålig på Amiralsgatan, ett av stadens huvudstråk, på grund av hög trafikbelastning.

– Det är jätteviktigt att ha ett så attraktivt kollektivtrafiksystem som möjligt. Linjen hade många resenärer, men förarna fick ibland köra förbi passagerare eftersom bussarna var fulla, säger Malena Möller, trafikplanerare på Malmö stad.

Ur problemen föddes visionen att skapa Sveriges bästa stadsbusslinje – Malmöexpressen som hade premiär den 1 juni, 2014.

Malmöexpressen trafikeras med 15 stycken 24 meter långa Van Hool Exqui.City dubbelledbussar och sedan nyår 2016 av en 18,75 meter lång Scania Van Hool Exqui.City. Bussarna är gashybriddrivna. Två tredjedelar av linjesträckningen består av separerat busskörfält. Tre av hållplatserna är specialbyggda och mittförlagda. Påstigning sker via alla fyra dörrar på samtliga hållplatser. Resenären sköter betalningen själv.

Dessutom signalprioriteras bussarna i vägkorsningar. På morgnar och eftermiddagar går bussarna med fem minuters mellanrum. Bussarnas höga kapacitet gör att fler kan åka med och trängseln minskar. Den höga standarden och utformningen påverkar dessutom resenärernas upplevelse positivt.

– Antalet passagerare har ökat med närmare 20 procent. Det finns en attraktivitet kring Malmöexpressen som vi inte kan se på andra

linjer. De nya fordonen är sköna att åka i, har högre status, och mätningar visar att kundnöjdheten kring restid och punktlighet är mycket högre jämfört med andra linjer. Restiden har egentligen inte förkortats, men vi ser en stabil punktlighet som vi inte kan se på andra linjer, säger Fredrik Palm, trafikutvecklare vid Skånetrafiken.

Även miljön har påverkats i positiv riktning. Antalet fordon på Amiralsgatan har minskat kraftigt liksom avgasmängderna (se grafik). Eftersom bussarna är tystare har trafikbullret också minskat på sträckan.

 

Snabbare och billigare med buss

Scania har levererat mer än 4 000 bussar till olika BRT-system i världen. Svenska marknaden ligger i startgroparna.

 

Scania Bussystem finns för både fullskaliga BRT-lösningar (Bus Rapid Transit) med kapacitet för 50 000 passagerare per timme och riktning till system för mindre passagerarvolymer. Scanias bussar används i bussystem i Asien, Australien, Afrika, Europa och Latinamerika.

– BRT är definitivt ett alternativ också för Sverige. Genom trafikplanering och prioritering av bussen ges möjlighet till snabb och därmed attraktiv kollektivtrafik som i sin tur gör att fler väljer att åka kollektivt, säger Rutger Hörndahl, Scanias produktchef för Bussystem, BRT.

En styrka med BRT jämfört med exempelvis spårväg är att en lösning snabbt kan komma på plats till en förhållandevis låg kostnad. Under 2015 lanserades riktlinjer för BRT i Sverige med syfte att konkretisera vad som menas med BRT och hur ett system kan anpassas till svenska förhållanden. Riktlinjerna ska vägleda kollektivtrafikmyndigheter och andra aktörer att enklare upphandla och utveckla BRT i Sverige.

– Malmöexpressen är ett utmärkt exempel på att man med relativt små medel kan få till stadsutveckling genom ett BRT-tänk i busstrafiken. Även om Malmöexpressen inte på alla punkter uppfyller samtliga kriterier för ett fullt utvecklat BRT-system har man ändå visat att det går att öka resandet och att man kan utveckla en attraktiv busstrafik.

Bussens största utmaning ligger paradoxalt i dess flexibilitet. Det är ibland för enkelt att kompromissa med bussen på ett sätt som inte görs med en spårvägsdragning.

– Bussar kan erbjuda samma fördelar i stadsutvecklingen som andra spårtrafiklösningar – om bussen får rätt förutsättningar i form av exempelvis trafikprioritering, säger Rutger Hörndahl.

Kollektiv båge för Stockholm

Sveriges största vägprojekt, Förbifart Stockholm, har fått mycket kritik för att prioritera bilar framför kollektivtrafiken i huvudstaden. Scania, Skanska och WSP lanserade 2014 Vision Stockholmsbågen som tvärtom gör Förbifart Stockholm till ett hållbart infrastrukturprojekt. Stockholmsbågen bygger på BRT-tänk med bland annat egna busskörfält och signalprioritering för buss.

Tvärlänken ska bidra till att hantera såväl behovet av fler bostäder som att knyta ihop södra och norra Stockholm.

– Presentationerna som vi gjort har väckt ett mycket stort intresse bland politiker, kollektivtrafikbranschen och allmänheten. Ett flertal av de ledande parterna i Stockholmsregionen är öppna för att testa BRT.


Stockholmsbågen skulle då kunna vara ett av projekten. Nu behöver vi konkretisera hur visionen skulle kunna se ut i verkligheten, säger Rutger Hörndahl, Scanias produktchef för Bussystem, BRT