Bashar Mengana

Bashar Mengana

Trainee, Research and Development

Att presentera sig själv skriftligt går ut på att bryta ner sig själv i rimligt små beståndsdelar – men huvudsaken är att inte tråka ut läsaren. Året var 2008 och jag var 20 år gammal då jag flyttade från småstaden Jönköping till huvudstaden Stockholm.

Det var dags att säga adjö till den stad där jag upplevt min barndom och tonår, men även hög tid att hitta ett eget boende – något som visade sig vara lättare sagt än gjort. Flyttdagen var vemodig, och framtiden kändes främmande och osäker. Fast för mig fanns det inget kvar att hämta i Jönköping och man kan väl säga att del 2 av mitt liv väntade på mig i Stockholm och på KTH.

Mitt allra första boende bestod av 22 alldeles för små kvadratmetrar i Sickla Udde. Trots den blygsamma boytan var jag överlycklig då jag mottog ett mail från Stockholms Student Bostäder angående ettan med kokvrå jag precis “vunnit” (valutan i det här sammanhanget är antalet dagar och lägenheten jag vann gick för exakt 555 ködagar). Lägenheten var mysig (läs: trång) och mina första dagar på KTH öppnade upp en helt ny värd. Hej då till kurser såsom samhällskunskap, historia och väldigt förutsägbara och tråkiga gymnasietider – med detta var det dags att vänja sig vid ett mer självständigt liv, eget ansvar och en stad vars stadskärna var mer än halva högra sidan av Storgatan.

Fyra tentor, två tentapubbar (dvs. ett halvår) och en hel del nya erfarenheter senare insåg jag hur mycket flytten betytt – en väg in i vuxenlivet. Två år senare (läs: två sommarlov kantade av jobb) kunde jag köpa en alldeles egen 1:a på Södermalm – ett hem som idag utgör navet i mitt liv. Veckor blev månader och innan jag visste ordet av hade jag byggt upp en helt ny krets av vänner (något som underlättar en hel del när man precis har lämnat vänner som man tidigare räknat med att ha kvar resten av livet).

Tre år och en kandidatexamen gick fort när jag nu tänker tillbaka. Innan jag visste ordet av var det dags välja kurser till min masterexamen. Vad ska man välja? Vad behöver jag lära mig? Spelar betyg någon roll? Tänk om jag missar en viktig kurs – kommer jag fortfarande att få drömjobbet? Den inre rösten och viljan försvinner lätt i ett moln av ovisshet, men när det kommer till kritan handlar det om (som i många andra aspekter av livet) att välja en inriktning för sin utbildning så att man själv blir nöjd.

Att jag sökte in till SSI programmet var ingen tillfällighet. Under min första sommar på Scania lärde jag känna två av förra årets SSI studenter – båda var väldigt nöjda och glada över att få ta del av programmet. Jag visste inte riktigt vad SSI innebar då, men jag visste bara att jag ville vara med! I vintras var det dags att komma på intervju – den 26 januari (på min födelsedag) fick jag veta att jag var antagen. SSI helgerna levde upp till alla mina förväntningar och har hjälpt mig att tydligt se vägen mellan skollivet på KTH och arbetslivet. SSI gav mig många nyttiga kontaktytor med Scanias R&D verksamhet!

Jag har nu precis avslutat mitt femte och sista år på KTH, avslutat mitt examensarbete, avslutat ett sommarjobb på en förutvecklingsgrupp på R&D samt blivit antagen på ett trainneprogrammet på Scania med inriktning forskning och utveckling. Sex veckors introduktion varav 3 veckors verkstadspraktik är nu över, och det är dags att inleda min första period inom traineeprogrammet.

Scania är i min mening ett innovationsdrivet företag. I höst tänker jag bidra till detta genom att fokusera extra på just innovation, och dela med mig av mina erfarenheter av detta på Scania. Häng med på min resa!